Sökresultat:
2084 Uppsatser om Individuellt synsätt - Sida 1 av 139
En bland 60 : Individuellt lÀrande i det sydafrikanska skolvÀsendet
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det sydafrikanska skolvÀsendet bygger pÄ teorierom det individuella lÀrandet. Undersökningen genomförs med tre metoder, en textanalys avlÀroplanen, intervjuer av lÀrare i Sydafrika och observationer av undervisning i ensydafrikansk skola. Resultatet Àr att det finns vissa spÄr av individuellt lÀrande i lÀroplanen,hos lÀrarnas svar och i viss undervisning. I diskussionen kommer jag fram till att Àven om detfinns frön av individuellt lÀrande i den sydafrikanska skolan sÄ Àr det inte tillrÀckligt för attsÀga att hela det sydafrikanska skolvÀsendet bygger pÄ tankar om det individuella lÀrandet.Nyckelord: Individuellt lÀrande, LÀrstilar, Revised National Curriculum StatementGrades R-9, Sydafrika..
Individuellt bemötande i fritidshem
Denna uppsats handlar om det individuella bemötandet pÄ fritidshem och om hur fritidspedagogen individanpassade sig vid bemötandet av elever.LÀroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem menar att personalen ska anpassa sitt bemötande efter varje barns förutsÀttningar och behov.Fritidspedagogen arbetar i stora barngrupper och med elever som har olika förutsÀttningar vilket stÀller krav pÄ fritidspedagogen. Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur fritidspedagogens individuella bemötande ser ut pÄ fritidshemmen, ta del av fritidspedagogernas uppfattning om begreppet bemötande samt att se om de tar del de aktuella styrdokumenten. Detta gör vi genom att intervjua fyra fritidspedagoger och observera dem i sitt arbete. Resultaten av intervjuerna med fritidspedagogerna visade att de föresprÄkade ett individuellt bemötande och att det var viktigt för att barn skulle kÀnna sig sedda och lyssnade pÄ. Inte minst ansÄg de att ett individuellt bemötande gynnade bÄde det sociala samspelet och utvecklingen hos barnen. Resultaten visade Àven att ett individuellt bemötande finns i arbetet med gruppen..
Upplevelsen av individuellt anpassad information hos personer som drabbats av stroke
En kvalitativ studie om hur personer som drabbats av stroke upplever individuellt anpassad information under vÄrdtiden..
Adjustment makes a difference
Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen Àr att fÄ kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder pÄ gymnasiet innebÀr samt hur vÀgledare och elever upplever programmet utifrÄn begreppen kÀnsla av sammanhang och stigmatisering. VÄra frÄgestÀllningar Àr: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebÀra? 2) PÄ vilket sÀtt kan skolgÄngen anpassas för eleverna som gÄr pÄ individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vÀgledare arbeta med elever pÄ ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gÄ pÄ programmet utifrÄn begreppen stigmatisering och kÀnsla av sammanhang? Vi anvÀnder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; kÀnsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM Àr viktiga för personer med ADHD.
Det spelar ingen roll om jag gör det eller inte : en undersökning av individuellt och kollektivt ansvar
Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt..
Det individuella studieansvaret - en analys av elevers förutsÀttningar och förhÄllningssÀtt till individuellt studieansvar
Allt eftersom samhÀllet utvecklas och anammar nya idéer appliceras dessa pÄ skolans vÀrld. Elever ska idag ta ett eget ansvar för sina studier ? individuellt studieansvar ? ett begrepp i tiden. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ elevernas förutsÀttningar att ta detta ansvar och vad de gör nÀr de tar det. Uppsatsen beskriver teoretiska utgÄngspunkter som eleven verkar under och en kvalitativ undersökning lyfter fram hur elevers vardag kan se ut.
Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv i lÀroböckerna? En undersökning av innehÄll i lÀroböcker i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet.
Titel: Global arbetsmarknad eller individuellt arbetsliv. En undersökning av innehÄll i lÀroböcker för samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. Författare: Per Peterson och Fredrik Lindell. Uppdragsgivare: Fackföreningen Unionen. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och mass- Kommunikation, Göteborgs universitet.
?och sÄ var det detta med jÀmstÀlldhet i undervisningen - en studie om jÀmstÀlldhetsmÄlen Àr förenliga med litteraturundervisning pÄ gymnasiet
Studiens syfte Àr att leda i bevis att det kan vara svÄrt att nÄ upp till de uppsatta utbildningspolitiska mÄlen om jÀmstÀlldhet i litteraturundervisningen för gymnasiet. Analysen belyser om mÄlen överensstÀmmer med den samhÀllsstruktur vi befinner oss i och om litteraturundervisningen Àr förenlig med jÀmstÀlldhetsmÄlen. Den pedagogik som syns och planeras i undervisning och den pedagogik som inte syns men finns runt om oss i vardagslivet urskiljer vad som pÄverkar oss att hÄlla pÄ könstraditioner. Undersökningen grundar sig pÄ en tolkningsmetod dÀr översÀttningen av hÀndelseförlopp, handlanden och texter Àr av betydelse. Resultatet visar att ett vanemÀssigt tÀnkande och vÄr objektiva syn pÄ omvÀrlden kan göra det svÄrt att nÄ upp till jÀmstÀlldhetsmÄlen i litteraturundervisningen..
LÀra sjÀlv eller tillsammans med andra : en studie av uppfattningar före och efter undervisning.
Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn pÄ kunskap, inlÀrning etc. Jag tittar Àven pÄ fenomenografisk forskning om inlÀrning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. HÀlften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.
Teamthink och/eller grupptÀnkande Vem vinner pÄ grupparbete?
Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv.
Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.
Varv pÄ Beckholmen
Projektet Àr ett varv pÄ Beckholmen. Funktionen har under arbetets gÄng varit i fokus, att förstÄ programmet och verksamheten och att utifrÄn det skapa en fungerande byggnad. Tomten pÄ Beckholmen var begrÀnsad till den del av ön som ligger vÀster om Gustav Vs docka och för de krav som stÀlldes pÄ byggnaden genom programmet skulle platsbrist bli en utmaning. Varvet krÀver stora volymer, inte minst skrovhallen som mÀter uppemot 25 meter i knockhöjd. Denna bÄtskala, har varit svÄr att förstÄ men ocksÄ skapat möjligheter till annorlunda komponenter i byggnaden sÄ som den enorma porten till skrovhallen och de stora portarna in till verkstÀderna. Beckholmen ligger i Stockholms inlopp och syns dÀrför frÄn mÄnga delar utav staden.
Helklass vs. individuellt arbete: planeringsstrategier för en bÀttre matematikundervisning pÄ högstadiet
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀraren bör ta hÀnsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus pÄ arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbÀttra inlÀrningseffekterna hos eleverna pÄ det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus pÄ individuellt arbete (med lÀrobok) i matematikundervisning pÄ det svenska högstadiet med lÀrare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper pÄ högstadiet har försÀmrats till en genomsnittlig nivÄ (eller under) sedan dess vilket innebÀr att den svenska skolan mÄste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras pÄ rÀtt sÀtt, att mer undervisning i helklass ? utfört pÄ rÀtt sÀtt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet pÄ det sÀtt som det ofta utförts i Sverige, borde anvÀndas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform Àr tillrÀcklig för inlÀrningen och att arbetsformerna borde varieras beroende pÄ det matematiska omrÄdet som ska lÀras eller pÄ den förmÄga som ska utvecklas samt klassammansÀttningen.
Syns du inte - finns du inte. SEO best-practices och utvÀrdering.
"Syns du inte - finns du inte. SEO best-practices och utvÀrdering." handlar om sökmotoroptimering. Arbetet har som sitt mÄl att undersöka i fall det finns nÄgra rekommenderade best-practices för att lyckas med sökmotoroptimering. Arbetet tar ocksÄ upp olika metoder för utvÀrdering av SEO-anstrÀngningar.Som webbutvecklare jobbar man med att ta fram webbsidor och vill att dessa ska bli hittade av mÄlgruppen dÀrför kÀndes det valda Àmnet relevant och intressant.Resultatet innefattar en sammanstÀllning av rekommendationer/best-practices frÄn tre olika kÀllor. En del rekommendationer har testats för att verifiera deras effektivitet samt för att undersöka i fall sökmotoroptimering Àr svÄr att tillÀmpa i praktiken.
Syns du inte sÄ finns du inte : en studie av kvinnlig representation i fyra svenska musikmedier
Det finns ytterst fÄ beskrivningar av kvinnliga musiker och deras musicerande genom historien. I dag syns fler kvinnor pÄ musikfÀltet, men mÀnnen dominerar fortfarande musikmedierna i stort, bÄde vad gÀller artister och journalister. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur ofta och hur mycket kvinnliga respektive manliga artister syns i musiktidningarna Sonic och Lira musikmagasin, i radioprogrammet Mitt i musiken och i tv-programmet PSL- pÄ festival. Vidare vill jag undersöka hur mÄnga av texterna och inslagen som Àr gjorda av kvinnliga respektive manliga journalister. Med hjÀlp av dessa tvÄ representationsstudier undersöker jag sedan om det finns ett samband mellan artisternas kön och journalisternas kön.
Problemlösning, individuellt och/eller i grupparbete
Syftet med detta arbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man ska arbeta med problemlösning, Àr det individuellt och/eller i grupp. NÀsta frÄga som jag hade i fokus handlade om vad lÀraren ska tÀnka pÄ för att engagera alla elever i arbetet.
För att fÄ svar pÄ dessa tvÄ frÄgor studerade jag en del forskning inom omrÄde. LÀrarens roll, grupparbete och individuellt arbete samt val av uppgiften var de viktigaste centrala punkterna som jag fokuserade pÄ nÀr det gÀllde teorin.
För att se kopplingen mellan teori och praktik och för att fÄ en uppfattning av verkligheten i klassrummet, var jag pÄ en gymnasieskola och gjorde observationer bland elever som lÀser kursen Matematik 2 c. Jag observerade hur de arbetade individuellt och i grupp dÄ de skulle lösa tvÄ problemlösningsuppgifter. Sedan tyckte jag det var viktigt att samla in elevernas Äsikter angÄende dessa tvÄ sÀtt att arbeta.